Under tiden jag var skild köpte jag en ny hund, en tik denna gången, blandning av Collie, Labrador och Golden retriever. Hon fick heta Chipie. Hon var det perfekta familjehund, krävde en hel del motion men var alltid lugn inomhus och snäll mot allt levande vilket är bra när man har två barn. När Anders och jag hade varit skilda i sex år blev vi tillsammans igen, denna gång särbo. Varje fredag kväll bjöd jag Anders på en god middag med vin. Då bodde jag i Malmö. Efter maten tog han för vana att ta en promenad med Chipie genom parken, ner till hundstranden , stopp på Salt och Bryggan(en restaurang i västra hamnen) för en öl och sen hem. På sommaren brukade dem bada i havet också. Ibland följde jag med ibland inte. När Chipie blev tio år fick hon tumörer i lungorna och skulle avlivas en måndag. Då bestämde Anders att han ville ta en sista promenad med henne. Hon orkade inte gå så han beställde en taxi. Framme på salt och Bryggan  berättade han att det var sista gången för Chipie och då  fixade de en fin middag till henne, sen tog dem taxi hem. En sådan man som behandlar ens hund på det viset kan man bara älska. Kort efter blev vi sambo. För ett och ett halvt år sedan skaffade vi vår första gemensamma hund Saphira, vår lilla ädelsten. Och håll i er gott folk, i morgon den 10 september, samma datum som för 26 år sedan ska jag gifta om mig med min förre detta man Anders. Vi ska gifta oss i vårt hus i Båstad. Vi ska stanna kvar där till på måndag. Vi ses igen då.