Det var nyttigt att titta på häst show och se hur de riktig duktiga ryttare sitter på hästen. Ikväll försökte jag ta efter och förbättrade min sitts lite till. Oboj är en häst som passar mig riktigt bra, det är bara synd att han är så tjurig när man ryktar honom. Man behöver ha ögonen i nacken hela tiden för han försöker sparka en så fort han får chansen. Han hatar att få sadeln på sig och bråkar tills man har lyckats sätta på sadeljorden. Sen när man har tränsat honom ändrar han sig helt och blir kelen och helt underbar att rida. För några år sedan red jag ofta en häst som hette Qbic. Jag älskade den hästen. Han hade ett hjärta av guld och gav så mycket av sig själv. Han hade samma typ av personlighet som Saphira har. Snäll, charmig, bussig och känlig.Tyvärr blev han illa sparkad och fick avlivas. Sen fick jag en häst som hette Tukugawa. Han var också väldigt snäll och trevlig att rida men jag fäste mig aldrig riktigt vid honom för jag saknade så mycket Qbic. Nu är också Tukugawa död sen ett halvt år tillbaka. Oboj är inte lika lätt att tycka om eftersom han är så bråkig men jag tror att han har något att lära mig nämligen att vara tuff och bestämd. Jag tror att det är vad jag behöver lära mig i detta livet för jag har haft mycket problem med det. Det har blivit bättre och bättre men jag har en känsla att Oboj håller på lära mig att ta ännu ett steg i rätt riktning. Djuren har mycket att lära oss.